Bebislängtan

...fortsättning från föregående inlägg

30/8 2010


16.20 Vi fick komma in i en sal på förlossningen. En bm (Monica) kom och tog hand om oss. De körde en ny CTG  kurva på bebisen för att se om hjärtslagen hade lugnat sig och nu låg de konstant mellan 135-150 jättebra!



17.30 Fick vi äta lite middag eller jag iaf. Krister tog en baguette med köttbullar och jag fick pytt i panna.

18.10 Fick vi träffa läkaren (Robin) som gjorde en undersökning för att kunna sätta dit ballongkatetern, men efter undersökningen tyckte han att det skulle nog inte behövas en sån utan att det skulle kunna gå att sätta en skalpelektrod på bebisens huvud i alla fall. Härligt!!!
Yttre delen va öppen 4cm men inre bara 2cm.

18.25 Tog de hål på hinnorna och satte en skalpelektrod på bebisens huvud. Men det tog tre försök innan de fick dit den och det gjorde så ont.
Kände inte att fostervattnet gick, det fanns nog inte så mycket. Lite blodblandat va det tydligen men fullt normalt.

19.00 Inväntar värkar medan Krister åker hem för att hämta resten av våra saker. Har några sammandragningar.
Hör i rummet bredvid en kvinna som föder och en kvart senare hör jag en bebis. Tårarna bara strilade nedför kinderna..det är ju så fint!

19.50 Sätter en infart i handen och får värkstimulerade dropp. Får dosen 15 till att börja med.
Får rejäla värkar redan efter ett par minuter och de kommer med 3-5 min mellanrum.



20.25 Har ont i magen, ryggen och ner mot låren. Får värmepåsar av bm. Försöker att andas genom smärtan.

21.10 Ny bm (Inger) som tar nattpasset

21.30 Provar att stå upp, hängandes mot sängen som vi har höjt upp. fruktansvärt ont när värkarna kommer.
Känner hur fostervattnet rinner mer och mer.

21.50 Ber om lustgas!

22.17 Värkarna gör så ont nu. Får lustgas/syrgas 40/60 Råkar dra i mig lite för mycket och får ett rejält fnitteranfall. Tårarna sprutar och Krister får med allt på film :-) Hmmmm...



23.05 Dags för en ny undersökning. Öppen 2cm, kanske 3cm knappt någon förändring..suck! känns som jag kämpar till ingen nytta..rejäl motvind!

23.20 Läkaren beslutar att stänga av droppet så jag får vila.


31/8 2010

01.05 Fortfarande konstant smärtsamma värkar. (2-5 min)

01.15 Undersökning igen. Fortfarande ingen skillnad. I samråd med läkaren så får jag en Bricanyl tablett för att värkarna ska avta. Får även panodil mot smärtan.

01.40 Kommer läkaren in och pratar med mig om hur vi ska lägga upp fortsatt arbete. Får lite broccolisoppa för att fylla på energin.

02.05 Har fortfarande smärtsamma värkar men nu kommer de glesare, 5 min mellan. Får nu 250mg Bricanyl även i droppet för att värkarna ska avta.

02.25 Bra effekt av Bricanylen, känner nu bara  av enstaka värkar. Börjar bli jättetrött och ska försöka sova. Ska höra av mig om jag inte kan sova eller om jag fortfarande har ont.

02.55 Natti natt..Zzzz Zzzzz Krister somnar i alla fall, jag ligger vaken lääänge! Kan inte somna med alla CTG apparater och skalpelektroden på insidan av låret.

04.50 Jag är fortfarande vaken, har knappt sovit, men har inga värkar. Skönt att få vila lite. Bm kommer in och tar temp. (36,3)

05.10  Slumrar jag till och sover en stund.

07.00 Ny bm tar över passet (Elisabeth) och usk (Sofie)

07.30  Kommer överens med läkaren att sätta igång ett nytt värkstimulerande dropp.

07.45  Dags för frukost. Guuuud va gott!!!! Fil och fingor, mackor, en kopp te och ett glas juice.

08.10 Preparerar för att sätta igång droppet.

08.30 Droppet sätts igång. Börjar på 15 i styrka. Känner inte av några värkar. (Hela gårdagen hade vi 15 i styrka på droppet och då gjorde det riktigt ont)

09.00  Ökar droppet till 30. Känner fortfarande inte av några värkar.

09.45 Ökar droppet till 45..inget händer..

10.10 Ökar droppet till 60. Nu börjar jag känna av värkarna. Får lustgas/syrgas 50/50 då värkarna accelererar.

11.10 Ökar droppet till 75.

11.30  Ny undersökning. Har inte hänt någonting..börjar känna mig frustrerad och ledsen.

12.05  Mycket tårar och uppgivenhet. Lustgas på max..överdoserar.

12.13 Bm kommer in och ger mig en påse med antibiotika i droppet eftersom hinnorna togs hål på för 18 timmar sen. Risk finns för infektion.

13.00 Dr. Ekman kommer in efter att fått höra att jag har jobbiga värkar och långsam progress. Vi bestämmer att lägga EDA (Epidural)

13.30-14.00 EDA lägges. Tar lång tid i och med onda värkar som kommer alldeles för tätt. Överdoserar lustgas utan att andas vanlig luft mellan och slutar att fungera..allt blir stilla. Känns som jag bara försvinner. Hör Krister panikslaget ropa..Hon har svimmat!!! Hallå??? Men ingen av sköterskorna säger nåt. Sen tar jag lite luft och jag ser hur han kommer tillbaka. Det gör så ont..jag ligger och skriker och det känns som nåt varmt bränner och borrar in i ryggraden..fruktansvärd känsla som aldrig tar slut. Och ett enormt tryck som gör att jag börjar må illa. Fortsätter att gråta och skriker att de ska låta mig vara!!! Jag vill åka hem!!!

14.50 Värken är mer eller mindre borta. Kliar dock över hela kroppen av EDA:n och känner mig varm. Värkarna är hanterbara igen och jag klarar av att hålla lutgasmasken själv igen. Krister har tidigare hållt i den pga enorm smärta.
LÄkaren beslutar om att vänta till kl 16.00 för att ta beslut om kejsarsnitt eller fortsätta med värkar om jag har öppnat mig mer.

16.10  Ny undersökning visar att jag fortfarande bara är öppen 3cm.

16.20 Ordineras att stå upp en vända för att skynda på öppnandet.

16.40 Läkaren beslutar att vänta med snitt ett tag till eftersom jag har bra värkarbete.

17.00 Rinner mycket fostervatten på väg till toaletten

17.30-17.45 Bebisens hjärtslag börjar dippa..sjunker ned mot 90 slag/minut. Jag blir hysteriskt och börjar gråta.
Blir bättre när jag lägger mig på vänster sida.
Har onda värkar och ber om en bonusdos med EDA.

17.45 Dr.Stenport kommer in och läser av CTG kurvan, droppet höjs till 75 i styrka.



18.00 Narkosläkare kommer in och informerar om kejsarsnitt och eventuella komplikationer och metoder.

19.00 Både jag och Krister är trötta och slumrar till litegrann..så skönt att få sova lite.

19.45 Ny undersökning. Visar sig att jag bara har öppnat mig 0,5cm sen kl.16.00. Så nu är jag nästan öppen 4cm. Dr.Stenport beslutar nu att avsluta förlossningen med kejsarsnitt. NU SKA HÄR BLI BEBIS, ÄNTLIGEN!!!
Jag är så glad så jag börjar gråta, fattar inte att vi snart ska få träffa våran älskade lillgroda.

19.50 Stänger av droppet och förbereder inför operation. Sätter en kateter och ska ta bort skalpelektroden som sitter stehårt. De provar flera ggr utan att lyckas. De tar in ytterligare en sköterska som till slut får loss den.

20.30 Krister får gröna kläder och vi får en varsin operationsmössa. Rullas iväg till operation. Där nere får jag lägga mig på en annan säng, ganska smal och invänta all personal som ska medverka vid kejsarsnittet. Vi lämnar över kameran till en ambulanskille som är där via en utbildning för att få lite minnen från operation.



21.00 Narkosläkaren kommer och pumpar i mer EDA och ber mig känna efter om jag kan lyfta benen. Till en början så kan jag röra dem men efter 2-3 doser av EDA så är jag helt förlamad från brösten och nedåt. Helläskig känsla.
Fler människor ramlar in och snart är det dags. Ett skynke spändes upp mellan mig och Krister och de börjar med att fråga mig om jag har nån känsel på vissa ställen. De baddar med en kall bomullstuss och jag säger till var jag har känsel.
Krister satt till vänster om mig och kramade min hand och til höger om mig hade jag en sköterska som kramade min hand. Jag kände mig väl omhändertagen och trots enorm rädsla så kände jag mig trygg.
Efetrsom det är personalbyte vid 21 tiden så fick jag en ny bm som kom in och hon kom fram till mig och frågade om jag kände igen henne. Ååhh det va ju Inger min aurora bm. Jag har ju gått hos henne för min förlossningsrädsla och jag blev så glad att hon skulle få dela den här stunden med oss. Hon va dessutom den första som fick hålla lillgrodan.

21.28 Går de igenom med kniven och det drar ganska ordentligt i magen. Jag har ingen känsel men känner att de håller på och bökar runt. Jag undrar när de är färdiga och då får jag höra att nu ser de bebisen. Både jag och krister får tårar i ögonen och tittar på varandra.

21.33 Lillgrodan är här, tar sitt första andetag och vi väntar med spänning på det första skiket och där kom det. Ett litet gnyende och sen ett skrik..tror aldrig nånsin jag har hört nåt mer underbart i hela mitt liv. Vi börjar båda gråta och de kommer runt skynket och visar oss vårat lilla mirakel.



Vi vet fortfarande inte om det är en pojke eller flicka. Krister följer med till bordet där de torkar rent bebisen och får klippa navelsträngen och sen lindar de in bebisen i en filt och sätter på en smurfmössa. 
Jag frågar Krister: vad blev det för nåt? Och han säger med gråten i halsen: Det är en Ronja. Åhh jag fortsätter gråta men vill se henne igen. Fick även höra att hon stoppade fingrarna i munnen och började snutta redan innan de hann klippa navelsträngen..haha. Gullunge!
Jag låg och blev ihopsydd medan allting runtom pysslades. Krister kom och satte sig hos mig med lillgrodan i famnen och jag låg och tittade och smekte hennes ansikte.
Kände efter ett tag att jag började må riktigt illa. Fick nån dos medicin insprutad i droppet för att motverka illamåendet men det hjälpte inte. Kräktes åt både höger och vänster. Fruktansvärt obehagligt när man inte har nån känsel i magen. Det kom bara upp en massa skum och eftersom jag hade fastat hela dagen så hade jag heller inget att kräkas upp.

22.10 Avslutades snittet. Ihopsydd och klar. Jag flyttades över till min vanliga säng med en kran eftersom jag va bedövad i hela kroppen och rullades upp till förlossningssalen igen.

När vi kom upp til rummet så vägdes Ronja och mätte hur lång hon va. Hon vägde 4480gr och va 55cm lång. Stor liten tjej. Sen fick jag henne till bröster och bm visade mig hur jag skulle hålla henne. Vilken härlig känsla, jag som trodde att det skulle kännas konstigt att amma men det föll sig så naturligt att kunna ge sitt barn mat.

Vi fick in en bricka med smörgåsar och champagne, eller trocadero kanske det va. Jag fick visserligen inte äta fast föda ifall att det skulle uppstå någon komplikation under natten



Vi passade på att ringa nåt samtal, det va ju ändå mitt i natten.
Sen va det dags att packa ihop sina saker och rullas ner på BB. Vi fick ett eget rum eftersom jag genomgått kejsarsnitt.

Lite bilder på vårat mirakel. Tänk att hon har legat nedfryst från feb-09 till vi satte tillbaka henne i nov-09.
Tack IVF Falun för att ni har hjälp oss att få våran efterlängtade lilla bebis.








Den här tavlan med små färgade pins finns på förlossningen och visar hur många pojkar och flickor som föds varje dygn..och där är Ronja oxå med. (bilden är tagen från en vän som fick barn i dec -10 därav hela årets pins)
Bilden är hitlagt i efterhand!

Tänkte jag skulle berätta vad som hände måndagen den 30/8 när vi BARA skulle in på en koll. Den berömda 41+3 kollen då man får göra ett ultraljud för att se att allt står rätt till med bebisen.
Eftersom vi skulle vara där klockan 14 så passade vi först på att gå ut och äta lunch tillsammans. Den här gången hade vi packat med oss alla väskor, kameraväskan och babyskydd och barnvagnen. De här sakerna har aldrig följt med när vi har åkt hemifrån men den här gången kände vi nog på oss att de kanske kunde behövas..och OJ va rätt vi hade :-)

När vi kom in så fick vi träffa en bm som gjorde ett utförligt ultraljud och hon tittade runt och konstaterade att bebisen i magen va väldigt livlig. Det va nästan svårt för henne att kolla av vissa saker pga det.
Hon mätte allting och vi frågade om könet men hon kunde inte se något den här gången heller. Bebisen låg med benen i kors igen :-)

Hennes beräkningar visade att bebisen skulle ligga kring ca 4 kg och att allt verkade bra men det va en sak som hon upptäckte och det va att fostervattnet hade börjat dunsta. Det fanns tillräckligt men hon ville att vi skulle träffa en läkare och göra ett till UL.

Den läkaren vi träffade höll på länge och kollade fostervattenmängden men det va svårt för henne att mäta ordentligt för bebisen låg inte stilla.
Hon konstaterade iaf att vi inte skulle få åka hem. Va???? Vadå inte åka hem, jag fattade inte vad hon menade.
Så jag frågade henne, vadå blir vi kvar, hur länge då? Är det dags för förlossning???? 3 ggr frågade jag henne på 3 olika sätt för jag fattade inte att hon faktiskt menade att: Ja ni blir kvar..det är dags att föda.
Vi skulle sättas igång...NU!!! Hjälp..jag började skaka och gråta av rädsla blandat med glädje.

Hon gjorde även en undersökning och kollade om jag hade öppnat mig mer än sist vi va där. Då va det 1cm och nu va livmodertappen nästan helt utplånad och jag va öppen 1½-2cm..jippie..det har ju blivit mer sen sist..det kanske är på gång nu då!

Men hon ville ändå sätta in en ballongkateter som skulle utplåna hela livmodertappen och under tiden skule vi få tillbringa tiden nere på BB dagavdelning för de som inte har fått barn än.
Innan vi skulle flyttas ner till BB ville de köra en ctg kurva på bebisen för att se att allt va som det skulle så vi fick ligga i ett annat rum i ca 1 timme. Bebisens hjärtlslag va lite väl höga..låg konstant på 160-170 slag/minut. De trodde inte att det va nå farligt och det trodde inte vi heller. Med allt bökande från 2 ultraljud och en undersökning, inte undra på att bebisen är livlig och så vet ju jag att varje dag mellan 15-16 så är h*n pigg.

Vid fyratiden så va det dags att stänga specialist mvc så vi va tvugna att flytta på oss till en annan avd. Och vi fick nu reda på att vi skulle få komma in i en sal på förlossningen för att sätta in ballongkatern innan vi fick komma ner till BB..så nu va det dags...
                                                   ...fortsättning följer :-)
                   

Ja äntligen är hon här, det tog sin tid, men hon hade det väl väldigt mysigt därinne misstänker jag.
Det blev 2 jobbiga dygn av pinvärkar som till slut slutade i kejsarsnitt. Allt är väl med alla 3 och vi kom hem igår (5/9)från BB.
Hon föddes den 31/8 klockan 21.33 och va 55cm lång och vägde hela 4480. Min lilla kärleksgroda. Guuud va vi älskar henne, hon är ju helt underbar!
Det blev en augustibebis i alla fall, men det va tajt :-)

Lovar att skriva mer snart snart. Måste skriva vad som hände dag för dag under den senaste veckan..det är ju så mycket at komma ihåg :-)

Nu tycker jag att det börjar bli jobbigt, inte bara fysiskt för kroppen, men det har även satt djupa spår psykiskt. Vaknar på nätterna och kan inte somna om för att tankarna far runt i huvudet. Känner jag bebisen?? Lever h*n?? Orkar snart inte med det här, vill bara att lillgrodan ska komma ut nu så jag vet att h*n lever.
Ligger och gråter på nätterna när det ploppar upp bilder om begravning mm. Det låter helt knäppt, börjar jag bli knäpp??
Är så rädd att nånting ska hända ju längre tid bebisen är kvar i magen. Tror ju fortfarande inte att vi kan ha sån här tur att vi snart kommer att få en ny liten familjemedlem. Vi har kämpat så länge, 7 långa år av längtan, missfall, saknad av en liten och nu handlar det om dagar innan vi får träffa henne/honom. Det känns så overkligt bara.

Barnkammaren står och väntar med skötbord, amningsfotölj och en hel garderob med bebiskläder, barnvagnen har stått i vardagsrummet ett tag nu, babyskyddet är monterad och klar i bilen men var är våran lilla älskling??

Där är du ju lilla hjärtat, jag känner ju dig i magen hur du sparkar för att kommunicera med mig, men ändå så strilar tårarna flitigt nedför kinderna på mig, varför??
Jag borde ju vara världens lyckligaste, men jag är ju bara så rädd att nånting ska hända dig.

Kom ut nu min lilla älskling, vi saknar dig här på utsidan.



Bild från Anne Geddes

Jo det känns ju lite så just nu. Häxbrygden satte ju igång nånting igår som den alltid gör, jag får enorma sammandragningar som kommer ofta och gör ont men ebar ut ganska snabbt. Hela kvällen igår brottades jag med de här sammandragningarna va 6:e minut så vi 23 tiden va jag så slut i hela kroppen så jag gick och la mig och vad hände? Jo de slutade helt tvärt. Har sovit som en stock inatt från 23 tiden till 6 imorse då jag va tvungen att gå upp och kissa. Lillgrodan sparkade till ett par ggr för att berätta att: Här är jag :-)  Sen gick jag och la mig igen och vaknade vid 9.30 :-) Oj vilken sovmorgon.

Fick höra av älsklingen att så fort jag hade somnat så började jag snarka och tydligen inte lite heller. Slem i halsen och lite förkyld, det måste ju ha låtit härligt..haha Jag brukar ju aldrig snarka annars. Kanske inte så konstigt när kropen går på högvarv hela tiden.
Han gick till och med upp för att hämta sin telefon för att spela in mig..taskigt..haha. Men jag vaknade till så fort han rörde sig när han skule kliva ur sängen.
Minsta rörelse och jag vaknar, måste höra ihop med de kommande mammainstinkten :-)

Har haft lite ont i magen u på morgonen, trycket nedåt finns kvar men sammandragningarna har avtagit. Det enda stället jag är stel på nu är nacken, för att jag har sovit för länge.
Vi planerade igår att ge oss ut i skogen för att hitta nån liten kantarell men det blir inget sånt nu känner jag.

Krister åkte ner på claes Ohlsson nyss för att köpa en microstereo som vi kan ha inne i barnkammaren. Vill spela lugn och harmonisk musik för bebisen när jag sitter och ammar i mysfotöljen.

Jag orkar snart inge mer. Hela dagen har det spännt och dragit för att inte tala om det enorma trycket nedåt. Jag blir snart tokig om lillgrodan inte  behagar att komma ut..det är ju så tungt nu. Så fort jag kommer upp ur soffan och ska ta första stegen så känner jag mig som Agda 93 år. Hasar sakta fram och tar tag i allt för att orka med smärtan i magen.

Nu har jag iaf gjort mig en häxbrygd på hallonbladste, hel kanelstång, hel ingefära och hela nejlikor. KOM IGEN DÅ GRODAN - HOPPA UT NÅNGÅNG!!!

Ja vad ska man hitta på nu då? Här går man ju bara runt och väntar på att lillgrodis ska komma men jag måste ju sysselsätta mig med nånting under tiden.
Funderar på att kanske börja sy dregglisar till bebisen, men då måste jag åka och handla tyger. svårt när man har husarrest fast jag kanske kan hålla mig två dagar till och åka till tygaffär´n på måndag efter specialistmvc om jag får för älskllingen.
Det ska tydligen vara ganska svårt att sy dregglisar eftersom de ska vara lite pösig på ena sidan och slätare på andra och så ska man sy med overlock. Få se om jag får till det på nåt sätt :-)

Undrar vad man ska ha för materiel bara, nån som har nåt bra förslag?

Det här är dregglisar, bilden är lånad från www.oapip.se

Idag gick vi in i vecka 42, den sista veckan har kännts lååång och den där skarpa bilden jag tidigare har haft över förlossningen har suddats ut mer och mer.

När jag klev ut ur duschen imorse trodde jag att jag skulle få ett ryggskott, men jag förstod snabbt att det va en överjävlig värk som va på g. Jag virade snabbt en handduk runt mig och hasade in i sovrummet där älsklingen precis hade vaknat. Jag hojtade VÄRK!!!! så han va snabbt på benen medan jag vek mig dubbelt i sängen. Smärtan accelererade mer och mer och till slut började jag gråta. Kände mig mjäkig och snyftade: jag kommer aldrig klara det här! men han bad mig andas lugnt och smakte mig över ryggen och axlarna..kände hur jag blev lugnare och smärtan började klinga av..skönt!

Jag fortasatte ha molnande värk i ryggen hela morgonen men det gick över framåt fm.

Vid 10-tiden hade vi tid hos en läkare på specialist mvc. När vi kom dit fick vi träffa en bm som ledde in oss på ett rum och bad mig slå mig ner i en skinnfotölj med pall. Här visste de hur man tar hand om höggravida kvinnor..haha.
Började få lite ont i ryggen och försökte slappna av, höll på att somna där jag satt. In kom läkaren och hon frågade hur jag mådde och om jag va orolig för något. Vi pratade i 5 min och sen frågade hon om jag ville att hon skulle undersöka mig för att se att allt såg bra ut..hon erbjöd oxå ett lättare ultraljud.

Medan hon gick för att hitta ett rum så kom den andra bm och tog blodtrycket på mig. Idag låg trycket på 120/80. Hon sken upp som en sol och tyckte det va helt perfekt, va bra tänkte jag :-)

När vi kom in i undersökningsrummet så började hon med att kolla hur livmodertappen kändes, den va mogen och bara en liten bit kvar av den :-) Och jag va redan öppen 1cm. HÄRLIGT!!! sen gjorde hon en hinnsvepning på mig och hon förvarnade om att det kunde kännas lite obehagligt. Hon "trädde" upp livmodertappen på sigg långfinger och retade lite därinne. Fyyyy va obehagligt det va..ont!!! Hon sa sen att jag känner bebisens huvud nu.
Vaaa???? Är det möjligt?? Älsklingen såg helt chockad ut och det gjorde nog jag med.

Ultraljudet såg jättebra ut. Bra med fostervatten och bebisens hjärta bankade på för fullt. Hon nämnde oxå att det va lite trångt för bebisen  längst nere på vänster sida och jo tack, det har man ju kännt.

Hinnsvepningen hon gjorde kunde hos många starta igång förlossning och man kan få fler och tätare värkar, men det kan lika gärna klinga av.
Om vi inte har fått en bebis nu i helgen så fick vi en ny tid på måndag för en ny undersökning och ett till ultraljud då de även kommer att kunna se vikten på bebisen mm.
Nu har vi iaf bestämt oss för att INTE ta reda på könet utan väntar till förlossningen..det är så nära nu. Vi tror ju att det är en tjej men det är ju inte 100%.

Ikväll hade jag en till hemsk värk så jag hängde som en död mask på sängen med benen på golvet..fyyy give some drugs!! Värkarna kommer och går..som vanligt.

Men hallå vad är det här då?? Bebisen är ju borta ur min nedräkning..den tar för givet att bebisen har kommit bara för att jag är 8 dagar över tiden..dåligt...haha!!

Imorse va det dags igen för besök hos bm, sista besöket! Det känns bra. Blodtrycket va något högre än sist. 140/85 men tydligen helt ok när man är så långt gången. Ingen äggvita i urinen så allt bra och vikten va samma som i måndags.
Så imorgon är det dags för besök på specialist mvc för Ultrljud och undersökning. Antagligen blir det ingen igångsättning om det inte ligger nåt medicinskt bakom, och jag mår ju bra så jag får nog gå och dra på den här magen ett tag till.

Har sovit hela natten igenom förutom ett toabesök. Så 2 nätter på raken är inte illa. Lika bra att sova nu, vem vet när man får sova igen :-)
Tror att det har med mitt hallonbladste drickande att göra. Har inte druckit teet på några dagar nu och då har jag sovit hela nätter, men när jag dricker teet då vaknar jag med onda sammandragningar eller värkar.

Nu är det dags för lunch..sen lunch :-)

Under hela dagen igår hade jag jobbiga sammandragningar ver 5:e minut och det va riktigt drygt ett tag, men eftersom det BARA va sammandragningar så visste jag ju att det här inte leder  nånstans. Kommer en smärttopp, spänner som attans över hela magen..och så ebbar det ut. Och allt det där på bara 1 minut.

Värkarna sitter i längre och sprider sig till ryggen, svanken, höften mm.
I natt har jag sovit ordentligt, från 23-9. Riktig sovmorgon :-) Idag är det en hemmaskrotardag, sitter fortfarande i nattlinnet :-)

Ska dammsuga lite senare, men nu ska jag göra färdigt det lilla som är kvar på projektet..lägger upp bilder lite senare idag :-)

Imorse va vi till bm igen och idag fick jag en 1:a på urinprovet, alltså äggvita i urinen, men det verkar ju pendla hela tiden, kan ju lika gärna vara en flytning som har kommit med. Blodtrycket låg stadigt på 130/80 och lillgrodans hjärtslag va oxå stabilt som alltis. Värre är det med min vikt som verkar skena iväg åt fel håll. Har gått upp 1,3kg sen i fredags..på 2 dagar!!?? Fyyy vad jag mår dåligt över det här. Har på 5 veckor nu gått upp 17kg och det är inte bra. Fattar inte vad som händer med min kropp.



Jag står fortfarande under bevakning och ska tillbaka till bm på onsdag morgon. Har även fått en tid till specialistläkare på torsdag för att göra den berömda 41+3 kollen då man gör ultraljud mm. Ska då även be dem kolla om livmodertappen är mogen..kanske är så att jag tom jag börjat öppna mig :-)
Så på torsdag kommer vi att ta med oss BB väskorna ifall att de bestämmer att starta igång mig..spännande!!

Nu resten av dan står det VILA på schemat. Ska även dammsuga lite senare och sy färdigt mitt projekt :-) Har fruktansvärt mycket vatten i fötterna/benen så jag måste ligga i högläge med dem ganska ofta.

Har även bestämt redan nu att skära ner på kolhydraterna..även om jag vet att man ska ladda med det inför förlossningen. Jag måste få stopp på den skenande vikten..den är just nu viktigare för mig än alla makaroner i världen.
Folk föder barn i länder det inte finns mat oxå, och de klarar av det.

Vaknade imorse vid 4-tiden av en oerhörd smärttopp på vänster sida av livmodern. Smärtan accelererade och spred sig snabbt till vänster höft, svanken, ryggen och ner mot vänster lår, knä och ben. Trodde smärtan skulle klinga av men den va ihållande..ca 1 timme. Hade så svårt att ligga still så jag gick upp och vankade av och an i huset och gick sen och la mig igen, försökte sova lite men det va inte lätt. Låg och vred mig ett bra tag innan jag bestämde mig för att gå upp, då va klockan ca 05.30. Jag gjorde iordning lite frukost och satte igång en film på datorn..

Smärtan kom och gick ett bra tag och det va som att sitta på vassa rakblad..usch! Samma smärta som vanligt men den brukar ju ge med sig och det gjorde den även den här gången..
Blev så trött efter ett tag så jag somnade i soffan och sov i 2 timmar..så skönt.

Resten av dan har jag bara skrotat runt hemma och tagit det lugnt..man behöver såna dagar oxå. Fötterna är såå svullna nu, ska bli skönt att bli av med allt vatten i kroppen.
Har även  börjar med mitt nya syprojekt som jag har jävlats med halva dagen..det får bli en hemlighet till den är färdig..men den ska hänga i barnkammaren..så mycket kan jag säga :-)

Många sammandragningar idag och nån värk till och från, men nu är det dags att sova..ska till bm imorgon bitti för nya prover. Få se om hon har fixat en till till specialistmvc för ett Ultraljud.

Idag va vi hos svärmor och firade lille Edvin som fyllde 3 i måndags. Lite tårta innan pojkarna skulle sova. Passade på att träffa hela familjen Winqvist..det va trevligt :-) Åkte sen iväg och handlade på Ica Maxi. Och jag hade bestämt att vi skulle inhandla ett paket kräftor, baguette, ostar, kex och lite frukt. Eftersom älsklingen knappt äter kräftor (han åt 1 klo) så får han alltid ett paket med prinskorv.

Så det här blev kvällens mysmys :-) Jag åt dock alldeles för mycket..och det finns ju dessutom en därinne som tar all plats när man ska äta..hihi.









Vi tittade på den här filmen..den va riktigt kul.




När vi kom hem från shoppingen så bestämde jag mig för att baka bullar..hann bara komma till början av degen när det kom en tokvärk..som en blixt från klar himmel..den satt stenhårt över magen och smärtan sköt iväg bak mot vänstra delen av ryggen/svanken..f.......n va ont det gjorde...jag skrek rätt ut: VÄRK!!!!!! Älsklingen kom springandes i full fart och han är snabb på att massera..det underlättar ju så för att kunna slappna av.
Gick och vilade medan bulldegen jäste i ca 1 timme. Fick nån liten värk däremmelan , men inget som jag inte kunde hantera själv.

Däremot har det det kommit fler skarpa smärtor ner mot blygdbenen och bakåt mot rumpan som gör såååå ont. Det är som att sitta på rakblad..fyyy!
Har småplockat lite härhemma ifall att det är dags..kan vara skönt att komma hem till ett rent och välstädat hus :-)

Blev ganska mycket bullar, orkade inte lägga ut dem på 3 plåtar så jag tryckte ihop dem lite..snea bullar..tja, men lika goda för det :-)

I fm hade vi ett återbesök hos bm eftersom mina värden inte va lika bra som de alltid har varit. Hon tyckte att jag såg piggare ut idag och då kom jag även på att jag hade ju en rejäl värk i väntrummet strax innan vi kom in igår. Hon visste ju visserligen det men tänkte nog inte på det när blodtrycket sköt iväg lite uppåt. Idag låg blodtrycket på 130/80 så det va helt ok. Igår hade jag en 1:a på äggvita i urinen men idag visade det endast spår av äggvita vilket ger resultatet 0 så det är godkänt. Så nu va både bm och vi lite lugnare. Skönt att få skiljas åt på det här sättet innan helgen.

Men hon vil ändå hålla lite extra koll på mig eftersom jag av nån anledning har gått upp i vikt så pass fort under en kortare period..kan vara tecken poå nåt som inte är som det ska, så måndag morgon ska vi tillbaka till bm igen.

Vi kommer även att få göra 41+3 kollen tidigare för att se att allt står rätt till i tid. Nu hoppas jag att jag både ska slippa träffa bm och göra alla övertidskontroller utan att lillgrodan behagar att komma ut snart.

Eftersom vi inte åkte in på förlossningen idag för att träffa en läkare så åkte vi till Kupolen och shoppade lite istället.



 Jag köpte ett par till mammabyxor (magen lär väl inte försvinna på en gång tyvärr) och en amningströja.



Sen passade vi på att äta lite gott på palatset. Det blev fish and chips och deras goda sallad med gott bröd till. Vatten till maten.
Handlade på Ica Maxi på väg hem sen blev det lite småpyssel hemma samt lagade lite middag.
Har haft kraftiga sammandragningar ikväll, vill inte kalla de förvärkar eftersom de bara har spänt över magen och inte spridit sig till ryggen..de är hanterbara.

går va jag till bm och vi blev kvar lääänge. Mitt blodtryck va högre än tidigare. Har alltid legat på 125/75 som har varit bra och igår låg jag på 135/85 vilket va ok, men eftersom jag även hade en 1:a på urinprovet så visade det lite äggvita i urinen så hon blev lite osäker på om det här va allvarligt eller inte. När sen vågen visade på 5kg upp på en vecka så blev det värre, vilket jag förstår..tog ett till blodtryck som den här gången stod på 140/82...hmmmm  stackars bm förstår att hon inte visste vad hon skulle göra. Blodvärdet låg på 122 så det va bra.

Hon pratade med sina kollegor och ringde även en läkare på förlossningen. så jag ska in till bm idag igen på fm med morgonurin få se vad det visar idag. Kommer antagligen få besöka en läkare på förlossningen idag för ev vidare prover eller om de lägger in mig på observation..tänk om det blir bebis innan helgen är slut??

I övrigt mår jag bra, ingen huvudvärk, illamående, flimmer för ögonen mm som är symptomen vid havandeskapsförgiftning. Tog blodtryck själv nyss härhemma och ligger på 136/77..ok tycker jag

Hjärtljuden på bebisen va fina som alltid och hon nämnde även att bebisen hade trängt ner djupare igår när hon kände så det är väl bra

Igår kväll när vi kom hem hade jag väldigt ont i magen..längst ner i bäckenet..det va som vassa knivar som vreds om varje gång jag tog ett steg eller satt upp. Efter middagen vid 18 så slocknade jag i soffan och vaknade 2 timmar senare..lika bra att gå och lägga sig ifall det skulle ha startat inatt. man vet ju aldrig när lillgrodan bestämmer sig för att komma ut. Vaknade vid 22 igen och hade svårt att somna om..då kom värkarna!
Var 7:e minut accelererade smärtan i nederdelen av magen..annorlunda smärtor än vad jag har haft tidigare..lite bak mot ryggen och över höfterna men sen ebbade de ut..kom va 15:e minut ett tag sen försvann de..så jag somnade om och vaknade nu vid 6 tiden.
Envisa bebis!! Kom ut nu då!!

Inatt trodde jag att det va dags. Vaknade vid 2-tiden och flåsade mig ner med fötterna på golvet. Älsklingen vaknade till och sprang över till min sida. Jag reste på mig och i samma ögonblick så kom en knivskarp smärta i hela undermagen. Jag kastade mig runt halsen på älsklingen för att inte vika mig dubbelt...guuud va ont det gjorde!!
Kände samtidigt att det va lite varmt på baksidan om låren och tänkte..har vattnet gått?? Krister sprang dit och kände men nej jag va genomsvettig igen. Blev jätterädd..vill ju visserligen att det ska sätta igång, men kommmer ju samtidigt vara rädd inför vad som kommer.

Nästan alla mammor jag har hållit kontakten med under graviditeten har fått sina småttingar..det är bara jag kvar..är bara så rädd att nåt ska hända..att nåt går fel.

Nähäpp..fortfarande ingen bebis som vill komma ut.
Idag fick jag en riktig jobbig värk när jag stod i duschen, värmen va visserligen skönt men jag ville ju hellre lägga mig i sängen. Att vicka på höfterna ska tydligen hjälpa så jag provade med det och det stretchade ut höfterna..det hjälpte faktiskt. Värken fortsatte ett bra tag efteråt och älsklingen fick massera ryggen.

Efter det åkte jag till storasyster, hon skulle bjuda på lunch och det tackar man ju inte nej till :-) Sen tillbringade jag resten av dagen där med henne och pojkarna. Lilleman som blir 9 månader imorgon stod själv i nån sekund..han har ju blivit så stor :-)

Nu ikväll har jag bara haft lättare sammandragningar men mer av det onda när jag sitter och står upp. Har haft mycket "skakningar" i magen som jag inte riktigt vet vad det är.

Nu är det iaf dags att sova..är tydligen en dag imorgon oxå. Och då ska vi till mvc. Hoppas att det ska vara sista gången..nu vill vi träffa vårat lilla mirakel :-)

Jag har ju varit lite dålig på att uppdatera mina magbilder..har dock fotat lite härhemma men inte lagt upp, så här kommer ett antal :-)

Det här är i v.30. Köpte ett tryck som jag strykte på en vit tröja





Magen v.31





Magen v.33



Magen v.35





Magen v.36



Magen v.38 Hihi..undrar var lillgrodan har gömt sig?

Idag hade jag planerat att vara hemma och ta det lugnt men så blev det ju inte. De ringde från bilverkstan och sa att de ville att vi skulle komma och hämta min bil som har stått på verkstan mer eller mindre i 2 månader. Tänk vad man saknar de där gamla hederliga verkstadskillarna som hade kunskaper. Idag sätter de in en dator och förlitar sig bara på den..chansar och byter delar som egentligen inte reparerar felet på bilen. Resultatet blir en kund som står och betalar dyrt för delar som det inte är fel på. men nu verkar det iaf som att de har fattat att man inte kan hålla på sådär utan har bjudit på både det ena och andra på bilen.
Idag när jag körde därifrån verkar det som att bilen går bra igen..skönt! Vill ju ha en bil som går bra och som är säker nu när lillgrodis ska åka i den :-) Och det va inte en dag för tidigt att få tillbaka den.

Åkte till en jättegullig vän och satt och pratade med henne en stund sen blev det lunch med älsklingen på Subway..det va första gången jag åt där. Det va riktigt mumsigt :-) Men lite dyrt. 2 mackor 30cm med en varsin Bonaqua skogsbär blev 180:- Visserligen har jag stått mig på den mackan i över 5 timmar men ändå.

Efter lunchen åkte jag ner till biblioteket och lånade en bok som jag har väntat på i några veckor.



Jag har ju blivit en glad syamatör och ska snart börja på ett nytt projekt som jag ska hänga i barnkammaren. Vad det blir får ni se så småningom :-) Den här boken fanns på syslöjden i skolan och den går knappt att få tag på..får man tag på den så får man betala en slant.
Det finns en till bok i serien och det köpte jag på Tradera för 200:- rätt ok pris med tanke på att den kostar ca 565:- i beg skick på nätet.



Sen kände jag att nu får det vara nog för idag.

Väl hemma så har jag packat i lite fler saker i BB väskan..näää den är inte riktigt klar än :-) Men det sista är sånt som jag använder i vardagen som jag ska packa ner när vi åker in :-)

Jag har lagt i babynestet i våran säng nu så inatt ska vi premiärsova med den mellan oss, samtidigt som vi boffar in våra dofter så bebisen känner sig trygg även när h*n ska sova.

Bebisen knölar och bökar och sparkar till rätt hårt ganska ofta nu..stackare, det är väl jättetrångt därinne nu. Har jättesvårt att sitta nu. Men jag pratar mmen lillgrodis och säger flera gånger om dagen att h*n är välkommen ut nu :-) Det finns mer plats att röra sig på härute..hihi.