Bebislängtan

Ställde in mig på att tänka framåt..även om det kommer floder med tårar då och då. Även fast sköterskan sa att det fanns hopp kvar så ville jag inte tänka så längre..jag orkade helt enkelt inte. Lika bra att gråta ut under helgen istället för att jag skulle hoppas och sen på måndagen få ett nytt hemskt besked att det inte finns nåt kvar.
Det är bara plågsamt!!
Hela den här karusellen har varit rätt ok fram till de sista ruvardagarna då jag gång på gång fått en känga i ansiktet. Med blödningar fram och tillbaka och så med det låga värdet av hcg.

Hoppades nu på våran lilla älskling som låg i frysen och väntade på att få komma in i värmen i mammas mage.
Det tråkiga var är att vi bara hade ett ägg där..annars va det bara till att börja om igen..*suck*

Jag va in till ivf några dagar senare och tog ett blodprov för att se om hcg värdet hade stigit eller fallit..några dagar tidigare hade jag 32 och det va väldigt lågt och nu hade jag 7.
Jag hade ju redan ställt in mig på att mitt älskade lilla knyte va borta.
Vet bara inte hur vi skulle fortsätta efter det här.
Skulle jag göra FET så fort som möjligt eller skulle jag låta kroppen få vila till januari. Vilket va bäst..när är kroppen mest mottaglig för en graviditet..direkt efter ett MF eller efter att kroppen fått vila ut?

Fick höra att kroppen är renast efter ett MF och då är det lättare för ett ägg att fästa + att det finns fler ställen att fästa på.
Jag tänkte mer på om inte kroppen har hunnit skicka ut allt från MF så trycker vi in ett nytt ägg då kanske det oxå åker ut medan kroppen rensar ut tidigare rester.

Åhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhh...blir inte klok på det här..så många frågor men inga svar.