Bebislängtan

Igår mitt på dan efter en dusch så började jag känna av stelhet i nacken. Har känt av nacken ett par dagar men tänkt att jag har nog sovit lite sämre i och med en ny säng samt att jag inte kan röra mig på nätterna när magen är så stor, så det blir många timmar i samma sovställning, nåt jag inte är van med.
Har en grov nackskada sen tidigare efter en trafikolycka och har opererat nacken i USA för 3 år sen. Nu under graviditeten har jag mått jättebra. Större mängd blod i kroppen ökar ju blodcirkulationen.

Nu är det ca 2 veckor kvar till beräknad förlossning och nu smäller nacken till..varför??? Nu när jag ha en kropp/nacke som är starkare än nånsin då brakar allt..känner mig såå nere och gråter floder var och varannan timme av smärta båda i nacke och i själen. Vet att jag inte ska stressa upp mig nu med lillgrodan i magen men det kan inte hjälpas. Känner mig så hjälplös och förtvivlad.

Vi som har planerat andning och jag har läst böcker om att föda och nu kanske vi måste ta ett beslut om kejsarsnitt för att jag vet att min nacke inte klarar en vaginal förlossning. Jag vill verkligen inte..är jätterädd för komplikationer och allt. I ocj med att jag är större så krävs mer bedövning..tänk om jag känner när de skär i magen eller i livmodern? Tänk om jag måste sövas..då behöver de ge mig ganska mycket..tänk om jag inte vaknar upp igen? Ska älsklingen behöva förlora mig och stå ensam med våran lillskrutta? *gråter*
Eller tänk om våran efterlängtade lilla bebis inte klarar sig..fyy va hemskt..skulle aldrig klara av det.
Elller en infektion i livmodern, ärrbildning, infertilitet mm..det snurrar ordentligt i mitt huvud.

Eller ska jag bita ihop och prova med en vaginal förlossning? Tänk om jag mitt i allt inte orkar längre och huvudet nästan är ute..då är det försent med kejsarsnitt, då måste man in med en sugklocka..hur kommer nacken att må sen då? En rehabtid på flera månader..jag vill ju kunna bära mitt eget barn.

Jag måste snart ta ett beslut hur vi ska göra..har inte så långt kvar innan det är dags. Jag vill ju samtidigt ha bebisen hos mig, vill vara delaktig i bebisens första timmar i livet. Allt annat är ju så bra..hon ligger fixerad, mår bra, jag mår bra och så ska min jäkla nacke sätta käppar i hjulet..varför?!? Jag blir så arg!!!

Jag måste försöka få kontakt med en bm på förlossning och prata med nån..är så splittrad just nu..vet varken vad jag vill eller vad jag klarar..